Bättre privatekonomi

Att ha och bibehålla en god privatekonomi är svårare än man kan tro. Det handlar inte alltid om att man har problem eller ett köpberoende, utan snarare om kunskap och färdigheter inom grundläggande ekonomi. Idag är det vanligare än någonsin att äga kreditkort, köpa på faktura eller ta långa avbetalningar på inköp. De flesta företag i handeln erbjuder någon form av finansiering och det finns nästan inte en webbshop på nätet som inte erbjuder faktura, delbetalning eller något erbjudande om att ’köpa nu, betala sen.

Dessa erbjudanden är oftast lockande för de flesta. Att istället för att betala fullt pris nu kan man ’räntefritt’ dela upp betalningen över kommande år. Man rättfärdigar oftast en sådan deal genom att säga att det är ’bättre att ha mer pengar på fickan om det är så att man behöver dem senare’.

För många är detta helt rätt och leder väldigt sällan till något problem, men det finns många fällor i detta tänk som försätter oss i svåra ekonomiska situationer.

Om vi tar ett av ovan exempel och tittar på det lite närmre. Vi säger att du och din partner har sparat ihop 20.000kr för att köpa en ny soffa. Detta är (oftast) inget impulsköp och definitivt styrt av ett behov, en soffa är en möbel som är essentiell för en bostad i vår kultur. När ni varit och spanat i möbelaffären och hittat den modell ni vill ha, så går ni till kassan för att göra ert inköp. Väl i kassan blir ni informerade om att soffan även finns på avbetalning, helt räntefritt, över en 12 månaders period.
Om ni köper soffan nu kommer ni tömma ert sparkonto och inga mer pengar kommer in förens nästa lön, där ni kommer få börja om med ert sparande igen. Avbetalningen låter därför som en bra idé, den var ju ändå räntefri, eller hur?

Vad som sedan kommer hända är att ni lämnar affären med er nya soffa och ni har kvar 20.000kr på banken. Nästkommande månad börjar fakturorna komma, och i de flesta fallen står det något i stil med följande: ”Att betala denna månad: 1667kr + faktureringsavgift 50kr. Lägst att betala: 300kr”.

”Lägst att betala” eller liknande är ett sätt för kreditbolagen att få er att bryta er normala betalplan på 1667kr per månad och förlänga denna över avtalade 12 månader. Varför? Ränta! Om det är så att ni har tagit en avbetalning på 12 månader men inte betalat hela summan, så får kreditbolaget börja ta ut ränta på er faktura.

Och visst är det enkelt att trilla dit i den fällan? Nästkommande månad kanske lönerna ser lite sämre ut en innan, av olika anledningar. Kanske någon av er var sjuk, VAB, ledig eller provisionen var lite lägre än normalt. Då är det lätt att resonera enligt det sätt kreditbolagen vill att ni skall göra. ”Vi betalar endast lägsta summan denna månad och betalar ikapp detta sen”. Vilket sällan händer.

Notera att detta inte är skrivet i sten, utan är menat som ett vanligt scenario för personer som inte kanske har kunskap om hur avbetalningar och kreditbolag fungerar. En räntefri avbetalning kan skötas perfekt och i slutändan har man betalat endast dessa 20.000kr som var avtalade från början (oftast lite mer ändå p.ga. faktureringsavgifter och dylikt).

Men, man får heller inte glömma. Detta är ju även baserat på att man faktiskt behåller de 20.000kr man ”sparade” när man valde avbetalningen av soffan. I många fall brukar det inte hålla, och man kanske gör andra inköp för dessa 20.000kr man egentligen lagt på soffan, vilket utan tvekan kan klassas som överkonsumtion.
Det är väldigt svårt att veta hur man skall bibehålla en god privatekonomi eller förhålla sig till en budget. Om du inte har studerat ekonomi så är risken att du inte lärt dig mycket av det i skolan, och våra föräldrar är inte mycket bättre än vad vi är då oftast är uppvuxna under andra premisser och ekonomiskt klimat, även om principerna alltid är desamma.

Göra en privatbudget

Något som är väldigt underskattat hos människor idag är att skapa och hålla sig till en månatlig budget. Kanske man inte har allt för mycket kostnader, eller så tjänar man rätt bra och känner att en budget inte behövs. Men vi tror att fler personer skulle kunna dra nytta av att hålla bättre koll på sin ekonomi, både på vad som kommer in och ut.

Det finns vissa saker som inte går att ändra på, och som man kanske inte bör ändra på om man inte absolut måste, men att sammanställa sina kostnader över ett par månader tillbaka och titta kan vara ett friskt uppvaknande för många.

Idag finns det mobilappar som erbjuder dessa typer av tjänster, men vill man göra det analogt är det inga problem att titta på sina kontoutdrag senaste månaderna.

En vanlig hushållsbudget bör se ut enligt följande:

Person A Inkomst Netto
20.000 kr

Person B Inkomst Netto

12.000 kr

Total inkomst Netto
32.000kr

Detta är intäkterna i ett normalt svenskt hushåll där 2 personer jobbar heltid och deltid och är definitivt inte några astronomiska siffror på något sätt. Verkligheten kanske ser annorlunda ut för just dig, men för exemplets skull så håller vi oss till dessa siffror.

Hushållets utgifter:

Hyra/Bostad
6500 kr
Försäkringar
500 kr

Mat

4000 kr

El/uppvärmning

1500 kr

Internet & TV
500 kr

Mobiltelefoni
500 kr

Drivmedel
2000kr

Busskort
500kr

Totala kostnader:
16000kr

Dessa kostnader är vad vi brukar kalla för ”fasta kostnader”. Fasta kostnader innebär inte att de aldrig förändras, men de varierar inte allt för mycket månad till månad. I ett hushåll är de fasta kostnaderna oftast den största delen utgifter och käkar upp en stor del av ens lön.

Fasta kostnader är inte alltid enkla att förändra. Bor du i hyresrätt är det svårt att justera boendekostnad, då detta aldrig är en förhandlingsfråga. Bor du i hus eller bostadsrätt kan det vara möjligt att se över lånet och jämföra med andra banker, men detta gör sällan ett stort avtryck i månadskostnaden.  Drivmedel kan sparas in på, men oftast kör man inte bil för nöjets skull utan snarare är detta behovsstyrt. El och uppvärmning kan även dem påverkas men man skall inte frysa eller leva i konstant mörker för att bespara småkronor.

Delar man utan tvekan kan spara pengar är något av följande:

Telefoni är något vi alla behöver, och samma gäller internet och TV. Här kan man alltid titta på operatörer som erbjuder lägre kostnader för att minska någon hundralapp i månaden. Givetvis kan man inte göra detta allt för ofta, men att se över sina avtal årligen är definitivt något man bör göra.

Samma gäller försäkringar. Att sitta med samma gamla försäkringsbolag hela livet är oftast en dålig affär i dagens samhälle, så titta över dessa och jämför med andra bolag. Offra inte skydd för att få ett lägre pris, men det finns en rad försäkringsbolag ute på marknaden som specialiserar på olika saker. Kanske din Volvo eller Saab har halva kostnaden för samma försäkring på ett annat försäkringsbolag?

Matkostnader i sig är inget man skall fokusera allt för mycket på, så vida man redan har sunda matvanor. Här är det snarare sättet man handlar på än råvarorna man kan förändra. Storhandla istället för att småhandla. Frys in mycket mat och gör matlådor istället för att äta lunch på stan flera gånger i veckan så kommer matkontot se mycket bättre ut. Tumma inte på råvaror och handla det billigaste, utan titta hellre på storpack och se till att äta upp resterna.

Kvar i vår kalkyl (utan vidare förändringar i budgeten) så ligger vi på 16.000kr i disponibel inkomst. Detta är alltså intäkter (32.000kr) minus utgifter (16.000kr).

Dessa pengar kan ni som hushåll diktera själva över vad ni vill göra med dem, och det finns inget som är rätt eller fel. Spara bör dock varenda person göra, speciellt om ni äger er bostad där många oförutsedda kostnader kan komma. Vi skulle rekommendera att om er budget såg ut enligt detta så skulle fördelningen av kvarvarande kapital se ut något såhär.

Sparande Buffert
3000kr

Sparande Långsiktigt

2000kr

Fickpengar
5500 kr vardera.

Om vi slår ihop denna massiva text och minimaliserar den lite så ser alltså en hushållsbudget ut något såhär:

Hushållets utgifter:

Hyra/Bostad
6500 kr
Försäkringar
500 kr

Mat

4000 kr

El/uppvärmning

1500 kr

Internet & TV
500 kr

Mobiltelefoni
500 kr

Drivmedel
2000kr

Busskort
500kr

Sparande
5000kr

Fickpengar

11000

Totala kostnader:
32000kr

Totala Intäkter:
32000kr

Detta kommer inte på något magiskt sätt göra att du blir en rikare, lyckligare person, men kan definitivt vara något att eftersträva att följa. Alla vet vi av månader där pengarna inte räcker till, trots att det inte känns som att man har köpt något. Många svenskar har inte ens koll på sina månatliga kostnader, och i vissa fall har man inte någon aning om vad man har på autogiro. En enkel översikt och en månadsbudget skrivet i ett dokument som man stämmar av med varje månad när räkningarna skall betalas kommer ge er bättre koll på er ekonomi, men även ge möjlighet att se vart besparingar kan göras.

För mer information om hur man sparar, placerar och investerar kan ni besöka <a href=”https://www.investeringsinfo.se”>Investeringsinfo.se</a>

Samla lån och krediter

Oavsett vilken typ av ekonomi man har, och vart man befinner sig i livet, så är lån och krediter en stor del av vår privatekonomi. Optimalt vore naturligtvis att inte behöva låna pengar alls, men i dagens samhälle är detta nästintill en omöjlighet. Bostadspriserna ökar årligen i rask takt medan bostadsmarknaden blir mer och mer konkurrensutsatt. Större städer lockar arbetare från landet och världens alla hörn och bostadspriserna följer efterfrågan.

Att idag köpa en bostad utan att behöva ta ett lån är således inte en möjlighet för person med en normal inkomst.

Om vi vänder på steken och flyttar oss utanför det större städerna så, om än fortfarande höga, hittar vi lägre bostadspriser, men oftast betyder detta att vi behöver investera pengar i dyrare fordon och transportmedel för att kunna röra oss fritt och smidigt.

Banklån ger oss en möjlighet att tidigare i livet kunnat investera i sådant som är nödvändigt i livet, och lån är definitivt ingenting man skall vara rädd för. Ett huslån är i regel ett av de mest förmånliga lånen du kan ta, och beroende på hur mycket du kör så kan en investering i en nyare bil med hjälp av banken vara en helt okej affär.

Vad man däremot bör passa sig för är att bli fast i kreditfällorna som finns överallt runtomkring oss.

Denna sida handlar t.ex. om köpberoende, något som kan vara ett problem oavsett vilken typ av ekonomi man har. Men även om din ekonomi inte är lysande så finns det på tok för enkla sätt att bli skuldsatt tack vare de mängder av olika betalalternativ där ute. Fakturor med delbetalning, kreditkort, onlinekrediter, smslån och mycket annat vars syfte är att lösa pengar när du som mest behöver dem, till väldigt dyr kostnad.

Den dyra kostnaden kommer inte från uppläggningsavgifter eller månadsfakturorna, även om dessa också läggs på varandra, kostnaden ligger på den dyra ”Sammansatta räntan”.

Sammansatt ränta är det korrekta ordet för frasen ”Ränta-på-ränta” vilket är en effekt som finns i villkoren det flesta kredit och lånebolag som erbjuder små snabba lån och kreditkort.

Sammansatt ränta är ränta som baseras på det ursprungliga lånebeloppet plus all annan ränta under perioden.

Om du befinner dig i situationen där du har flertalet skulder, kreditkort och uteliggande fakturor som skall betalas varje månad och du känner dig överväldigad, så kan vi rekommendera att du ansöker om ett samlingslån.

Vad är ett samlingslån?

Ett samlingslån är en benämning på ett större lån som tas ut av en lånegivare för att betala flertalet mindre skulder och på så vis ”samla” skulden på ett och samma ställe. Detta är ett bra sätt att få tillbaka kontroll och ordning över sin ekonomi om man någon gång i livet har av oaktsamhet, okunskap eller bara rent sagt varit ’tvungen’ att ta flertalet lån och krediter.

Fördelarna med ett samlingslån är många, men framförallt så är det oftast en otroligt stor ekonomisk besparing och lättare att återbetala än flera olika lån som kräver betalning samtidigt.

Om vi säger att du har hamnat i en situation där du har maximerat ett kreditkort, handlat på faktura och tagit ett sms-lån under en period och fakturorna börjar ramla in i brevlådan, kan det vara svårt att få ordning på betalningarna. Kreditgivaren för kortet vill ha sina pengar plus ränta, fakturaägaren vill ha sitt och sms-lånet börjar bli väldigt dyrt. Det är inte ovanligt att fakturor på flera tusenlappar kommer från varje kreditör och på en vanlig lön kan detta kännas omöjligt.

Ansök då istället om ett samlingslån. Att ta ett samlingslån är absolut ingenting man skall vara rädd för, och det finns mycket hjälp där ute. Antingen pratar du med din bankman som brukar vara mer än förstående att saker har gått lite snett, och således kan hjälpa dig fram till en lösning där du tar ett lån som motsvarar den totala skulden hos alla kreditörer, men bakar ihop det till en enkel månadsbetalning och en lägre ränta.

Eller så tittar du på någon av våra samarbetspartners, en av dem är <hemsida> som jobbar med att jämföra lån och kreditkort för att hitta det absolut bästa och mest förmånliga för dig och din situation.

Om samlingslån inte behövs och du känner att du har läget under kontroll, kan vi ändå rekommendera att inför ditt nästa större köp där du behöver ta ett lån eller kredit titta på deras hemsida för att hitta ett förmånligt lån som passar dig.